trötta ögon, stressade ungdomar, ambulanser och polis

Vi är så gott som färdigpackade (åtminstone Annie, jag virrar ju runt värre än en vilsen mullvad), jag har bäddat rent i sängen så det är rent när jag kommer tillbaka på söndag. Jag och Annie har slagit vad om att jag ska klara av att sova utan mina tre kuddar utan bara med en. Detta känns lite halvt omöjligt, men vem vet? I can do it, yes you can.
Imorgon drar klockorna igång redan kvart i sex, jojomän. Då ska vi börja rulla ner mot centralstation, vilket vi har krånglat med flera gånger idag. Hej skavsår!
Det började med att vi skulle hämta ut våra biljetter som vi beställde tidigare i veckan, men... vi hittade ingen SJ automat. Lite lätt hysteriska visste vi inte vad vi skulle göra (varför bara inte fråga någon på stationen? men nej då) så vi gick hem igen, och satte oss nästan och stortjuta, eller ja, vi var bra nära iallafall. Men vi beslöt oss för att gå ner igen. Då ska ni veta att enkel väg ner till stationen är dryga halvtimmen, då minsann tog vi modet till oss och frågade någon som jobbade där och då hittade vi automaten med en gång. Suck! men 2 timmars promenad i kylan var det väl värt - vi kommer ju hem! :)

vad jag menade med ambulanser och polis var att när vi gick första gången så låg någon stackars sate på gatan halvt medvetslös och fick hjälp av en polisman, medan vi blev centrerade mitt i tumultet och sen kom ambulansen direkt. Ja jösses! Det värsta med att bo i Oslo är att behöva gå förbi såna själar som förlorat allt. Knarkare som ligger på gatan eller bara sitter och tigger pengar. Det tär så fruktansvärt i mitt arma hjärta att bara gå förbi...

Jag hoppas Annie är på bättre humör på söndag när hon äntligen fått sitt godis (&chips.. mycket viktigt), för idag har hon varit lite stingslig ;) haha! Nu ska jag äntligen hjem till Swezia igen! :D

Ska bli härligt att komma hem till älskade Söderås! (: hjärtat i den här kroppen!