fredag 31 december 2010

årets sista dag

Jag ser på diverse bloggar att dom gjort lista över 2010, dessvärre orkar jag inte göra en till. Jag har gjort något liknande redan och jag orkar inte lägga ner mig och tänka såpass! Det krävs hard work för det ;)

Årets sista dag ska spenderas i goda vänners lag och en och annan vinstänkare blir det nog framåt kvällen! Det kommer bli helt grymt :) 
Jag blivit totally hooked på en "ny" serie. Det är en ny version av Beverly Hills 90210 från 80-talet tror jag, och den är iaf nygjord. Jag har sett hela säsong 2 på två dagar, jag är redan inne på säsong tre. Not good, not good at all. Jag får inte bli beroende av ÄNNU en serie, det går bara inte för sig. 

På måndag rullar jag och min kära rumskamrat hem till Oslo. Det ska bli fint att catcha upp lite med henne, har inte hunnit prata så mycket med henne. Det blir dock inte många dagar där, för jag måste hem och spela vintercupen med laget och sen tillbaka till Oslo.
Wellwell, jag ska nog runda av nu med att se på ännu ett avsnitt av 90210 och sedan städa :) 

/a

tisdag 28 december 2010

This is the starting of my greatest fear

Yes. Tisdag 28 december har nått ända hit. Tidigt om inte annat iallafall.
Igår (snarare några timmar sen) var vi och åt julmiddag än en gång, fast nu med (nästan) hela släkten. Hanne och Linus fattades, men annars var alla där. Det är så trevligt att bara äta middag, prata, skratta så tårarna sprutar åt gamla goda minnen. Det är underbart! Jag älskar't. På något vis blir man så... varm inombords. Eller på något vis var väl kanske fel ordval, men man känner familjens värme och det är otroligt skönt.
Varje jul är det samma visa, pappa äter sig sprängmätt (han är väl kanske inte direkt ensam, men han är värst av oss alla..), sen klagar han på oss, att det är vårt fel att han äter sig så mätt, för ingen stoppar honom. Det är gött med ihållande traditioner, inget förändras på den fronten iallafall. Efter julaftonen äter man julmatsrester i hundra år och man svär att nästa år ska man minsann inte äta så mycket julgodis, julmat osv. Nästa år sitter man där igen, klagar över samma saker. Men det är iaf skönt att vi kan klaga på att man är för mätt, det är inte alla som kan det..

Det är ett fint liv vi lever folkens! :)
Cee-Lo Green – No One's Gonna Love You

torsdag 23 december 2010

snön ligger vit på taken, endast tomten är vaken..

Eller hur lyder dikten rektorn tjötade sig igenom varje år i kyrkan? Äsch, något liknande iallafall. 
Jag är då hemma över jul och nyår och det känns extra bra. Jag har fått tränat två pass fotboll och det har känts förvånansvärt bra, jag har bakat, klätt granen med Camilla & Joakim, ätit pepparkakor och druckit julmust. Jag har aldrig riktigt fallit för julmust, men efter att Ina längtat till "svensk julmust" så har det dragit lite extra i den tarmen - och visst fasen är det gott! 

Alla andra hatar denna extrema kyla, men jag tycker ändå att det är så där skönt värmländskt och hårt på något vis att vi har denna superkyla, haha. Inte för att man direkt kan göra något vettigt ute, men man måste springa efter ved hela tiden och höra det spraka så skönt i pannan = bondmys. 
Jag har inte direkt haft någon julkänsla förrän tills ikväll. Mamma har städat och pyntat lite och sen åkte jag till systeryster och klädde granen. Det var härligt! Jag har inte gjort det på...... 5-6 år? haha! Det finaste med julen är ändå att alla är samlade och man äter gott. Presenterna har jag aldrig brytt mig om, kommer troligen aldrig göra det heller. Det är mer helhetskänslan av att vara en del av en familj just omkring jultider. Det mysigaste av allt är midnattsmässan som vi på senare år alltid avslutar julaftonen med. Det är bland det bästa jag vet med julafton och såklart Kalle, vem kan missa Kalle liksom? 

Just det, igår när jag åkte hem ifrån Annie så såg jag en stjärna falla.. Jag minns att jag log och önskade mig något hyfsat realistiskt, tror jag! (: 
God Jul gott folk :)   

söndag 19 december 2010

Våra brister gör oss till människor

Denna lördagskväll har varit en exemplariskt fin afton. En julig sådan. Första gången i år som jag fått en äkta julkänsla. På grund av Hanne och hennes otroligt fina julkonsert som hon bjöd oss på :) Hennes klassiska tolkning av O Helga Natt fick mig att rysa in i varje liten hårcell. Så bra var det :D

Annars har jag väl inte så mycket att bjuda på. Stökat runt här hemma mest hela dagen, kört ved och gud vet allt. Är i ett otroligt stort behov av att färga håret också. Usch usch usch. Tycker inte om min utväxt!
Jag har verkligen inget vettigt att skriva verkar det som. Eller jag har egentligen tusen saker på min hjärna, men jag får inte ner något klokt på just det här klotterplanket. Too bad!


"A ship in harbor is safe, but that's not why ships are built."


fredag 17 december 2010

kanske karman som straffar mig för fel val

En minst sagt händelserik fredag.
Den började på blodgivarcentralen i Arvika, jag fick svara på tusen frågor och sen ta 5-6 blodprov för alla olika saker som man kan ha sjukdomsmässigt, även blodtrycket. Efter det blev det en tur till Sunne och veterinärstationen där. Min lilla älskade bäbis skulle opereras, efter att dom sövt henne åkte jag och mamma till Sibylla och käkade därefter blev det en lång shoppingrunda inne på Coop Extra. Skulle nästan vilja kalla det lite lätt dagdrömmande, haha! Vi åkte tillbaka till veterinärstationen och möttes av en hemsk lukt! Bränt kött luktar inte gott.... Rossi är fortfarande helt död, eller mer... ostyrbar. Jag skulle ut och rasta henne nu på kvällskvisten och hon gick åt alla håll och kanter. Värre än när någon är riktigt full (jag, mohaha). Det slutade med att hon gav upp och jag fick bära in henne.
Nu på kvällen har jag övervunnit min rädsla för mörker (!!!) Jag gick ut som en svart kanonkula och kom tillbaka som en enda stor... snögubbe. Det snöar konstant! Men gud vad härligt det var att inte se ett enda ljus förutom min egen pannlampa! (:

Imorgon vankas julkonsert med älskade Hanne och även första skidpasset! GRYMT!

torsdag 16 december 2010

I catch a grenade for you

HERRE JÖSSES VAD HÄRLIGT DET ÄR ATT VARA HEMMA! 
När jag och Annie kom till centralstationen så var det som om min mardröm blev sann. Tåget var inställt! Jag hann tänka väldigt mycket innan jag insåg att jag ändå skulle ta mig hem. Men det var skräckens ögonblick där ett tag. Vi fick plats på ett tåg till Kongsvinger som stoppade på alla möjliga hållplatser. Sen åkte vi buss från Kongsvinger till Charlottenberg. På den 35-40 minuter långa resan lärde jag mig ännu en anledning till varför man inte ska ha barn.... Suck! 

Det var så gott att komma hem. Att sätta sig i soffan, bara sitta där och se på svensk tv och masa på som om jag aldrig varit härifrån. Att få dricka riktigt kaffe (det vill säga kok-kaffe och inte pulverkaffe....), att få hålla om Rossi. Jag kom tydligen hem i rättan tid också, hon ska till Sunne och opereras imorgon. Jag hoppas, jag håller alla tummar och tår på att hon ska bli bättre då! Fast innan det ska ske ska jag in och kolla mig själv för att kunna ge blod. Alla möjliga slags test som man måste ta, äntligen. Hoppas jag är fullt frisk, för jag vill verkligen göra det här :) Äntligen något som känns sådär väldigt meningsfullt! 
Säger tack och hej för min del och rekommenderar er att höra denna låten med P!nk!

onsdag 15 december 2010

if you're to school for cool

Igårkväll fick jag lapa mig ut och ner till centralstationen för att hämta Annie. Det är inte så kul att gå ensam hem ifrån centralstationen så jag tänkte vara snill och möta henne. Det uppskattades med snickerskakor, mmmmums! Det var såååå gott. Tack Annie & Elin :)

Men det blev inte särskilt mycket prata oss till sömns, vi gick och la oss i stort sett med en gång när vi kommit hem och somnade på stört. Trötta själar! Idag står packning på schemat, fint liv. Fast nu ser vi på Rihanna's top 20 låtar, hon är cool. Väldigt cool, jag diggar henne.
Rihanna – Wait Your Turn, bara en av många många många bra låtar! (:

tisdag 14 december 2010

Everything has been figured out, except how to live.

Åh! Sista natten jag sover själv i detta ödsliga och kalla rum, haha. Imorgon kväll kommer Annie "hem" och då kan jag äntligen prata med någon tills jag somnar. Plus att när hon kommer hem då är det bara en och halv dag tills jag kommer hem. Svar JA, jag har lite hemlängtan.
Jag och Annie har ju känt varandra sen vi var pyttesmå, så tänkte bjuda på några bilder på oss. Jag kommer troligen bli mördad när hon får se det, men det är det värt :D

 

måndag 13 december 2010

"It's about taking chances, take a chance."

Det har varit en fin söndag för oss svennar, sportmässigt. Jag menar, Helena Ekholm sopade mattan med sina konkurrenter. Sista skyttet visar hon sina iskalla gener och drar till med en full serie och segrar i dagens jaktstart. Emil Jönsson bara sprintar ifrån alla på upploppet och drar hem dagens andra vinst åt oss svennar.
Dagens tredje bragd är ju ändå att dom svenska handbollsdamerna sopade mattan med norskorna. Norge hade inte förlorat en enda match sen 2002 och är regerande EM-mästare. Mjo, nog njuter jag lite av att reta norskarna nu!


Förövrigt jag har överlevt en helg utan Annie. Det vill säga att matfronten blivit lidande! Men hon kommer hit igen på tisdagskväll så då får jag åtminstone två dagar med riktig mat innan jag kommer hem! :)
När jag varit ensam har jag slukat filmer som jag velat se, men aldrig blivit av. På min lista av filmer kommer dom ganska högt upp.
Charlie St. Cloud, Dear John, Karate Kid, Valentine´s day (inte den bästa men ändå, romantikern inom mig hungrar efter sånt) och The Proposal. Bra skit alltså :)


Först och främst när jag kommer hem ska jag kasta mig i sängen och bara känna känslan av att sova i min säng, sen ska jag äta mammas hemlagade mat därefter ska jag lägga mig i soffan (på mage) och vänta på att Rossi ska hoppa upp på min rygg och ha min rumpa som huvudkudde.

"To be nobody but yourself in a world which is doing its best, night and day, to make you everybody else means to fight the hardest battle which any human being can fight; and never stop fighting."

fredag 10 december 2010

Some girls won't dance to the beat of the track

Fredag.
En fredag då jag haft extremt dåligt att göra. Det har inneburit att jag har tvättat allt i både min tvättkorg och Annies. God gärning numero uno. Efter det har jag dammsugit hela rummet samt städat garderoben och dammtorkat. God gärning dos. Efter det hade jag bara ett allmänt filmmaraton med bland annat The Proposal, Karate Kid och nu håller jag på och ser Dear John! Alla tre filmerna är riktigt bra, rekommenderas.

Ensamtid är grymt underskattat, men just nu önskar jag att jag hade Annie här så vi hade kunnat pratat i flera timmar tills vi somnar. Man blir väldigt snabbt van att vara flera, som vi bor nu. Imorgon ska jag ta en lång promenad, fota lite kanske, do what ever I feel like.

Ikväll har jag hemlängtan för jag sitter och kollar in i fönstren i lägenhetshuset mitt emot. Några av dom har julpyntat, någon ser på projektorskärm, någon spelar tv-spel och det får mig att sakna känslan att krypa ihop hos mamma och kolla på tv, även om det är "På spåret", känslan av att vara hemma. Jag hoppas jag vaknar på en annan sida imorgon.
Bob – Don't Let Me Fall

torsdag 9 december 2010

hur känns det att vara helt ensam i en 4-rumslägenhet?

Det vil jeg fortelle dere.
Det känns konstigt? Eller, det är som att vara ensam i ett stort hus ungefär. Som tur är jag inte ensam så länge till. Annie åkte för ungefär en halvtimme sen och det blev sjukligt tomt när hon drog. Jag får lov att stå ut fem dagar utan min andra halva. Stian slutar om en halvtimme så det är ju inte så länge till som jag är ensam som sagt.
Annie, jag vet att du läser det här så småningom. Jag hoppas Sockervägen skrämde skiten ur dig och att du såg skylten Rostorp, du har dessvärre inget täcke att dra över huvudet nu. Mohaha!
Sen hoppas jag att godiset smakar skit och att du inte alls bakar något när du är hemma (men om du gör det, så måste du ta med det tillbaka, annars kommer jag inte möter dig på centralstationen, hehe).
Vem ska jag prata med tills jag somnar nu? Mig själv eller? ANNIE. WHERE DID YOU GO!? haha!
nejdå, hoppas du har det jättebra hemma och att du njuter! :)

Vilket sött litet mongobarn jag bor ihop med ;)

onsdag 8 december 2010

so raise your glass

Okej, Pink är så jäkla bra! ÅÅH.
P!nk – F**kin' Perfect - Explicit Version

Brrrr!

Det är runt 20 strecket här nu köldmässigt och jag och Annie har precis käkat mat, vilket var as gott! Utöver det har vi grovstädat i vardagsrummet och hallen. Eftersom dom som ska flytta i stort sett är ute nu så kan man städa, och om det var värt det. Det blir så fint och mysigt när man städat!
Nu väntar dock en timmes promenad för att hämta ut tågbiljetterna till nästa veckas hemresa :) Det får bli dagens träning, vilket köldtest alltså! Brrr, men som sagt, den varma duschen efteråt är sjukt värd det!


Min lilla doggelito.

tisdag 7 december 2010

jag vänder det förflutna ryggen

Alla som känner mig vet om att jag har seriösa sömnproblem i perioder. Inatt är en sån natt. Därför har jag bestämt mig för att sluta störa Annie med mina vändningar fram och tillbaka och förflyttat mig till vardagsrummet och stängt in mig här. Jag har alltför många tankar som svindlar runt i mitt arma huvud.

Jag tänkte på att det snart är nyår, och varje nyår får jag panik för ett år till har gått och jag får noja över vad jag gjort och inte gjort. Jag tänkte på 2010. Vad har jag gjort? Vad har jag lärt mig? Det känns som att 2010 har hållit på hur länge som helst. Det verkar aldrig ta slut.
Mitt 2010 innebär resor till femtioelva olika länder, en förkylning som varade ifrån mars till augusti, en 55 timmar lång bussresa hem ifrån Spanien, studenten, flytt till Oslo, jag spelade min absolut bästa match som målvakt och tatuering. Det är vad jag kan komma på just nu, det är dom stora huvudsakerna i mitt liv. Jag reste och lärde saker om mig själv. Jag lärde mig att jag är extremt uthållig när förhållandena omkring mig inte är dom mest perfekta. Med det sagt så menar jag såklart resan till Spanien med Eda IF. Det var då askmolnet bestämt sig för att förstöra vår resa. Vi betalade 110.000 kr kontant och åkte buss genom Spanien, Frankrike, Tyskland, Danmark och Sverige. Jag lärde mig att det finns ingen idé att klaga när man inte kan göra något åt saken, egentligen så visste jag kanske redan om den egenskapen hos mig själv, men den blev extra tydlig på den resan.

Vi var tio personer som åkte till Kreta en natt i maj, det var också en resa i sig. Det var skönt att vara på rehabresa och sola ifrån halv 9 till 17 varje dag i 7 dagar. Speciellt var det perfekt i och med att vi hade haft det stressigt i skolan. Det jag mest av allt tar med mig ifrån 2010 är att det finns inget ställe som hemma, och när man är borta en längre tid eller man inte vet när man ska få komma hem, ja då uppskattar man känslan av att vara hemma.

Studenten är också en helt egen period i mitt liv. Det var självklart hur skoj som helst, men känslan efteråt var lite "är det allt?". Inte missförstå mig, det var bra, jag var hur lycklig som helst. Det var dock utkastningen i det verkliga livet som var lite... hård. Hela sommaren har jag sökt efter svar jag troligen aldrig kommer få genom att sitta på röven och titta rakt fram. Det var dock lite det jag behövde, jag laddade om mina batterier. Dom tre åren på Solberga var kämpiga med läxor, livet och allt däremellan. Där var någonstans där jag och Annie slog våra kloka huvud ihop och insåg att vi ville härifrån. Vi sökte oss därmed till Oslo och där är det vi befinner oss nu. Hela hösten har därmed gått hur fort som helst i och med flytten och allt i övrigt.
Det känns skönt att vara på egna ben, att inte vara hemma, men som jag tidigare sa, det finns inget ställe som är bättre än paradiset hemma.
Jag kan ju såklart inte glömma hur själva 2010 började, JVM i Torsby tillsammans med Maria Tillman. Det var tre dagar som satte mig i brann. Det var så underbart att se kära vänner ifrån skidskyttevärlden, att se hur långt dom kommit.

Åter till den där matchen en dag i januari. En inomhuscup som började väldigt tarvligt, ingen superdag för Anki. Men det vände dock väldigt snabbt. En match mot Ämtervik, redan ifrån början kändes det som att hela laget kände att det finns inte en chans att vi kan vinna den. Det var det slog slint i huvudet på mig. Det kändes som mitt självförtroende i mål reste sig som fågeln phoenix. Jag var outstanding (första gången jag kan säga det om mig själv), varje gång dom kom i anfall - det fanns inte en chans att dom skulle kunna ta ner mig. Att sedan få pris för bästa spelare och få stående ovationer ifrån en fullsatt hall är det mest adrenalinhöjande jag varit med om i år :) Det är en känsla som ingen kan ta bort!

Mitt 2010 har varit allt som alla andra år brukar bjuda på, sorg, tårar, glädje, lycka och tusen andra känslor! Man går igenom dom år efter år! That is the way it is! :)

tack och bock för mig. Nu ska jag chilla på soffan! vänta på att lägenheten vaknar till liv om sisådär 6 timmar!

måndag 6 december 2010

I'm drinking Jack all alone in my local bar

Mmmuuums! Jag har precis tvättat och hängt upp det så det luktar nytvättat i hela rummet. Hur gott? SÅ GOTT! Jag och Annie har ingått en deal, vi ska springa/gå varje dag tills vi kommer hem (självklart sen också). Så denna måndag har bjudit på en finfin tur runt omkring i bostadsdelen, haha. Jag tror det är bästa sättet att lära sig en stad - att gå. Men om vi ska lära oss hela Oslo får vi allt traska på en hel del.
Efter att vi varit ute och sprungit lagade Annie mat och jag fick det helt serverat - hur bra? BÄST!

Jay-Z – 99 Problems 
bjuder på tung rap idag, kingen from the hoods.



söndag 5 december 2010

Min lust är fri, men min frihet är bakom galler

Denna söndag har vi varit helt ensamma, eller snarare har vi varit det hela helgen. Skönt att vara i fred lite grann. Igår vinade vi lite på vårt nya favoritvin :) Det är så gott! Jag har inte känt mig okej på hela dagen, och nu först har jag kommit på varför, jag måste nog medge att jag har lite hemlängtan. Annie har nedräkning och jag kan inte låta bli att bli indragen, för jag saknar min lilla sötnos, familj och hemmakänslan. Jag saknar mitt tysta vinterparadis, visserligen har vi fått ungefärligen en decimeter snö i Oslo också, men det är inte samma sak.

Jag kan iallafall må bra över en bra sak som jag gjort idag. Jag räddade en killes iPhone, det är inte illa. Han satte sig i bilen när vi gick förbi och då fick jag syn på att det låg en telefon där, jag skyndade mig fram och knackade på rutan och gav han telefonen. Kan ju lugnt säga att han blev glad, det skulle jag också känt mig om någon varit så godhjärtad! Min goda gärning för dagen.

som tur är har jag en lady vid namn Annie som får mig på bra humör varje dag. Vi har så mycket konstigt för oss om dagarna! :) gotta love her MacBook!

simma lugnt mina kära vänner!
Kings Of Leon – Arizona

lördag 4 december 2010

jag tuggar och ler, duckar problem







Vi lever här i Oslo. Detta är några fina bilder vi tagit!
Riktigt konstnärligt tycker jag! :)

Nu blir det fotboll och jag tror att Annie suktar efter en öl, men ikke, det nya favoritvinet blir det ikväll! CHILL MCPHILL!

torsdag 2 december 2010

min lugna rehabtorsdag

Dagen börjar mer eller mindre hur tidigt som helst här på Stockholmgatan!
Klockan halv 7 börjar dessa kära, kära byggnadsarbetare att hacka, banka, slå och krossa asfalt. Jag är lite halvt döende på morgonsidan så jag var tvungen att fråga Annie om jag sa något till henne när dom började banka runt utanför. Enligt henne så märks det att jag är lite bitter för jag ligger och morrar åt dom! Haha, dagens klockrena iallafall. Kan nog mycket väl vara så. Suckar och tänker att dom är idioter.

Vi var helt ensamma förut så jag passade på att tappa upp ett bad och satte på en lugn spellista och låg i badet i en halv evighet vad jag tyckte. Det var sååå skönt! Jag är inte van denna lyx, hemma har vi bara en dusch, så ett badkar är wunderbar, minst sagt.
Självklart orkade jag klämma mitt finger i (trumvirvel) dammsugaren, hur lyckas man? Jodå! Det är inte fullt omöjligt, inte om man heter Anki Nilsson iallafall.

Igårkväll såg vi på en norsk skräckfilm också, hmm.. Snarveien, såklart var den filmad hemikring så nu kan jag inte åka där själv längre, perfekt. Jag och Annie hade rätt så sjuka spekulationer och var livrädda hela tiden, sen kom vi på att den inte var så äcklig ändå. Eller något liknande! Men, odigg på skräckisar...



Coolaste kvinnan alive!
LADY GAGA!

onsdag 1 december 2010

hey, what did I do?

Onsdag. Fin dag. Fin kväll! Härnäst väntas en tur till Ikea med Ina och Annie. Vi ska nämligen införskaffa oss ett diskställ. Har inte varit utanför dörren ens idag, lite illa faktiskt. Igår tog vi oss en promenad/springtur! Det var skönt deluxe iallafall. Känner på mig att det blir en liten promenad hem sen ifrån centrum :)

ganska grym låt faktiskt!

tisdag 30 november 2010

En liten ros med ett hål i sin själ

Önskar lite att jag aldrig lämnat min sköna säng på Söderås, Boda! Vore ganska najs att ha sovit där inatt. Dom har tyvärr dragit igång och bygger om precis utanför mitt och Annies fönster, halv sju imorse drog dom igång. Suck! Fick lämna en trött Rossi också, jag var med och röntgade henne innan jag åkte tillbaka hit till Oslo. Min älskling låg där på veterinärens bord helt säck väck. Lite lagom tung att bära ut när hon var helt lealös.

Idag är det en slagen Annie och Anki som sitter här i the apartment. Så trött att det svider i mina ögon. Jag tror jag behöver luft och det nuuuu! O.o

Nej jag hade visst inget gott att bjuda på för dagen! När jag fått bild på den fula mössan jag köpt så ska jag lägga in den här ;) Den är så ..... coolt ful på nått sätt! haha

måndag 29 november 2010

keep calm and carry on

När känslor inte kan bilda ord, det är då musiken tar vid. 
Vevade lite snabbt ihop en smet av musik! Oftast är musik mycket bättre än ord. Ett kort inlägg bjuds det på idag, för när jag väl satte mig för att skriva det här kom jag på att jag inte orkar sätta mig in i något och skriva långt. Jag bjuder på det som förklarar allt. 
Vem om inte Eminem och Lil'Wayne kan säga det bättre? 
I got ice in my veins
Blood in my eyes,
Hate in my heart,
Love in my mind,
I seen nights full of pain,
Days are the same,
You keep the sunshine,
Save me the rain,
I search but never find,
Hurt but never cry,
I work and forever try,
But I'm cursed so never mind 
So I pick the world up and I'ma drop it on your fuckin' head,
Yeah, bitch I'ma pick the world up,
And I'ma drop it on your fuckin' head,
Yeah, and I can die now, rebirth motha'fucka',

söndag 28 november 2010

kanske vår historia var en fjäril på nål, vacker att titta på men vingar som inte slår

Jag vet, jag vet, jag vet! Klockan är alldeles för sent. Men sanningen är att jag precis kommit hem (!) jajjemän. Ibland blir jag påmind av såna här kvällar varför jag är chaufför, och på hemvägen så kommer jag ihåg varför man inte ska vara det. Eller något sånt där!

Jag måste iallafall lugna ner mig efter denna kväll och försöka komma tillbaka i vanlig hjärtrytm. Kvällen började med Edas årsfest, kände ångesten krypa på - varför valde jag att vara nykter? Eller, det var eg. inget val. Mamma blev sjuk så jag blev illa tvungen. Sen är det ganska skönt att inte vara seg på söndagen eftersom man nu inte är hemma så ofta så får man ta vara på dom gångerna man är hemma! Tycker jag verkar väldigt mogen i mitt tänkande (skrääällllll).
Kvällen fortsatte inne på Tiki, för vissa längre och för andra kortare! Jag fick träffa många kända vänner och hälsade och dansade. Det var kul att träffa en minst sagt kramglad Emmelie Larsson inne på Tiki iallafall :)

Kanske skulle nämna också att jag firade min kära broder tidigare idag. Första gången jag var hemma hos dom (dåligt av mig, jodä). Det var jättefint och hemmakänsla över det hela. Det bjöds på tårta x2 och bulle samt en och annan kaffekopp. Nu tror jag att jag ska ramla i säng. Det är en stor dag imorgon (idag..), nämligen fotbollsträning. Känner ingen press längre så det ska bara bli kul att kicka lite boll, som gamla goda tiden!

Folk med fotfobi varnas! 


Vad hände här liksom? min fossing har sett ut sådär i två veckor! (det är ingen som stått, trampat mig eller råkat stå på mig med stilettklackar som det brukar vara på Tiki)

fredag 26 november 2010

all I need is a time machine, a one way track

Dagen till ära har jag klippt av mig lite hår, eller som min kära frisör Terese skulle ha sagt, tunnat ur lite hår! Nu när jag redan klippt av mig håret så blir man lite mer vågad än vanligt. Så varför inte raka lite? Jodå, jag rakade bort en bit. Coolt tycker jag.

När jag väl varit i Chberg och klippt mig så åkte jag till stan och hälsade på Michan och hämtade mina grejer som jag naturligtvis "gömde" hos henne på halloweenfesten, haha. Påväg ifrån stan så blev jag sugen på att bara spontant hälsa på min kära vän Louise. Hon drar ju till Australien nu på onsdag så jag tänkte jag skulle säga byebye. Det visade sig att Marika hade tänkt samma tanke och vi blev bjudna på nybakad kladdkaka och kaffe. Uh, vad skönt det är att vara tillbaka i gamla trakter och skratta hejdlöst åt Saras och Louises galna video på facebook. Det är som att man aldrig varit härifrån eller ens sett folket på flera veckor/månader. En riktigt trevlig eftermiddag :) Avslappnad och underbart skön!

Nu väntas en liten tripp till Camilla! Jag har saknat henne. Storasöss, som lär mig alla hyss och knep. Såna är bra att ha ibland! 
Jag njuter av ensamheten. Jag har inte varit helt ensam på tre veckor. Man behöver vara ensam ibland, det är nyttigt tror jag. Annars går huvudet i trehundra knyck. 

Robyn – Time Machine 
kvinnan är grym! 

torsdag 25 november 2010

Mitt paradis!

Om jag säger såhär: Jag lever i två helt olika världar. 

Hur ska man förklara Oslo? Det är bra med storstäder på så vis att det är allting något öppet, bra kollektivtrafik osv i all evighet. Det är två olika sorters paradis! Oslo är otroligt vackert att se ut över när det är några minus och mörkret ligger tätt, men utöver hela staden lyser lamporna. Det är vackert på sitt sätt!

Men paradiset som är värt att tala om är det jag är i nu. -15 grader, snön ligger på marken och glittrade så fint när jag kom hem. Inte en kotte i närheten, till skillnad från Oslo där det är folk överallt. Påtända nissar och allt däremellan. Här är man helt ensam, frihet så att säga. Det är mitt personliga paradis! Imorgon ska jag ta med mig min älskade kompanjon ut i snön och leka. Höra knarret från snön :)

Tom Carty – Oslo
(Emmelie, LYSSNA PÅ DENNA)

On the first page of our story

Woho! Torsdag är här. Både jag och Annie har haft nedräkning till denna dag.
Igår fick jag ett samtal av ett företag och dom ville att jag skulle komma på jobbintervju - of course sa jag och hade tur med att Ina jobbar i Nydalen. För då behöver man inte oroa sig över om man ska hitta dit eller inte. Det gick hyfsat enkelt att hitta iallafall, så nu har jag sett en ny del av Oslo och jag klarade även detta hinder ;)

Intervjun gick snabbt för det var bara att dom ville möta en face to face och sen skulle dom höra av sig nästa vecka om jag fick gå vidare till nästa intervju process!

Läget just nu då? Ja, vi sitter ihopkurade i varsin ända av soffan och leker med våra dumburkar. Annie kollar på My Little Pony, haha, mognaden är på topp! Och fytti fasen vad gött det ska bli att komma hem nu. Det känns skönt att få sova i en stor (breeeed) säng och med mitt duntäcke. Men framförallt ska det bli gött att känna den lurviga labradoodle som kommer ligga vid mina fötter! Skönt att kura ihop sig och hålla om ett element :) Lille pus!

bjuder på en söt-låt!
Magnus Weideskog – Förlåt

onsdag 24 november 2010

tisdag 23 november 2010

Dramaqueens?

Okej. Sen sista inlägget jag skrev har det hänt stora saker. Alltså saker som verkligen.... ja! Helt stört är det ;D På ett kul sätt.

För det första:
I söndagskväll skulle jag till köket och hämta vatten eller något när jag hör Emelie skrika högt som ja, jag vet inte vad. Jag är dock ganska säker på att hela Oslo hörde henne. Varför skrek hon? Jo, för att hon såg en "norsk" kackerlacka. Finns det norska kackerlackor? Iallafall. Alla dampade och skrattade, vem fick ta livet av den om inte jag. Det är allt bra att ha bönder till något ;) haha!

För det andra:
Igår (måndag) skulle jag och Annie egentligen till Ikea och söka jobb, men eftersom vi inte fått någon egen nyckel än och vi inte visste när den första skulle komma hem så bestämde vi oss för att stanna hemma. Helt ensamma var vi när det hela dramatiska hände. Annie och jag skulle göra mat.... Jag skulle diska eller hälla upp vatten eller något. Och jag känner att jag blir helt blöt om fötterna - DET EXPLODERADE UT VATTEN UNDER DISKHON! och då är det ingen underdrift. Det kom vatten överallt! Vi fick panik! Sprang fram och tillbaka till badrummet med hink och en sopsäck (säkert typ 100ggr allt tillsammans) för att det inte skulle läcka ut allt i köket. Annie fick ringa till Stian och som tur var svarade han, annars vet jag inte vad jag hade gjort. Han kom hem, och hade minst sagt lika mycket panik som vi. Han ringde massa folk och vi sprang som yra höns. Man måste ha sett det hela för att försöka fatta hur det hela såg ut. När vi hade hållit på sådär med vattnet i 40 minuter så bara tittar Stian på en spakliknande sak och testar att vrida. Vad sker? Jo, vattnet stannar mirakulöst! Vi kände oss SÅ dumma. Jag hade ju råkat komma åt den när jag skulle diska en plåt. Som tur var hann inte rörmokaren komma, för då hade det blivit en dyr och pinsam historia. Men vi torkade upp det som hade blivit blött och satte oss och skämdes i soffan resten av kvällen ;)

För det tredje:
Idag var jag och Annie nere vid city och skulle åka till Ikea, men det kom ingen buss och det är svinigt kallt i Oslo idag så vi bestämde oss för att gå till centralstationen för att värma oss lite innan vi gick hem. Efter det bestämde vi oss för att vi inte orkade laga mat idag så vi skulle äta på Burger King, mumma tänkte vi.
Vi beställde och skulle sätta oss. Där man ska sitta är det en glasruta så att man sitter och tittar rakt ut i folkhavet på stationen liksom. Iallafall så sitter jag där helt i min egna värld och råkade titta på en kvinna i ca 50års åldern och det var väl inget speciellt, förrän jag ser att hon tar fart och ser ut som en ilsken ko och spottar rakt på glaset framför mig. Jag blev så otroligt chockad, för att jag fattade verkligen inte vad jag hade gjort. Det märktes att det var meningen till mig också! Jag och Annie bröt ihop och sen började någon skrika och gorma över hela Burger King, det visade sig vara hon. Den måltiden njöt vi inte av så länge till när spottloskan rann nerför glaset! Helt galet.
Det första Annie säger efter att vi lugnat ner oss lite och pratat om det lite är: Anki, vi har varit här alldeles för länge!!!!!

Jag har alltså lärt mig tre saker.
1. Det finns kackerlackor i Norge (?)
2. Man ska inte vrida på kranen under vattenkranen (!)
3. Man ska inte råka titta på någon random person i cirka 1 sek, det blir en nasty utdelning. Tack och lov var det glas emellan mig och den galpannan till kärring!

Och just de, jag har lärt mig EN sak till... Oslo är jävelusiskt kallt :o man måste ligga med alla kläder på, under täcket och med mössa på för att värma sig efter en eftermiddag på stan! :S

söndag 21 november 2010

helg i vårt lägenhetshus

Japp, då var det söndag igen då!
Vi stannade som sagt kvar i Oslo denna helg för att kunna åka hem nästa istället. Så denna helgen unnade vi oss att köpa lite choklad, coca cola, vin och en pizza. Igår (lördag) hade vi vinkväll jag och Annie. Vi har bestämt oss för att en dag i veckan ska vi ha vinkväll då vi provar nya viner och ser om vi tycker om dom. Det vi köpte igår var såååå gott. Jag är absolut ingen vinmänniska men det här vinet alltså.... Jiiiisses! Det ska jag köpa med en flaska och dela med Söffipröpp.
Med lite vin i kroppen så lyssnade vi på gammal musik. Såsom Hanson, Simple Plan, Cartoon m.fl. Vi skrattade så vi vek oss! Att det är möjligt att vi levt för dessa band. Oj oj oj! Kul var det iallafall!

Dom hade kalasering här i lägenheten så jag somnade inte förrän kvart över fyra imorse. Med det sagt så vaknade jag inte heller förrän klockan var ett idag. Då hade Ina precis kommit hem så vi gick och köpte pizza och kollade på handboll. Rätt go söndag ändå :)

Nu ska jag gå och dö ihop med min Firklöver och kolla några avsnitt eller något. Jag vill helst bara hem till Rossi. Jag hatar att vara hemifrån när hon nu är sjuk...

fredag 19 november 2010

take a breath, take a deep - calm yourself.

En fin fredag i Oslo är det helt klart. Jeg och Annie har kost oss till gotterier och sådana saker.
Men fredagen har även varit lite katastrofal. Och då menar jag att efter vi såg Rädda Willy 4 igår så fick jag världens äckligaste mardröm som innebar kära människor i mitt liv som blev helt lemlästade av en ilsken haj. Den var helt sjuk! Annie tycker jag är lite störd, mina drömmar är aldrig, och då menar jag ALDRIG, normala. Dom är sick and twisted. Slutsats: Jag kan inte se på barnfilmer - tydligen...

Annie ler lite lätt för att hon har nu bokat hemresa till nästa helg. Vi kommer hem redan på torsdagkväll. Härligt! Jag får hela fyra dagar hemma. Det ska bli deilig. Min lilla Rossi är sjuk och ingen kosar med min lilla fis :(

Idag har vi inte gjort särskilt mycket, eller jo, jag har tvättat min första tvättmaskin här i Oslo. Vår tvättmaskin är så himla hightech så jag har inte vågat tvätta :o men nu så hänger tvätten så fint här på rummet och det luktar nytvättat i hela rummet. Jag och Annie (snarare jag...) fick ett rejält städryck förut så vi bäddade rent i sängarna och dammsög samt diskade all disk.
Lite trögt att man sitter här och snorar dock, men what to do?! Imorgon är ju en ny dag.
Dagens tips är; KOLLA PÅ PENSIONÄRSJÄVLAR! fyfasen så kul. Jag, Annie och Ina har skrattat oss trötta på det programmet. Totally awesome!

torsdag 18 november 2010

jag börjar pensla - jag flyter med känsla

Torsdag. Denna veckan har gått sjukt fort. Jag och Annie har återigen gjort ett race med CV. Det som är lite minus för tillfället är att fyra av sex möjliga blivit sjuka. Eller som Alex säger så är det alla svenskar som har dåligt immunförsvar, kanske det kanske! Men sjuklinggänget hade filmmys förut och kollade på Rädda Willy 4 (inte lika bra som dom tidigare) och även Hamlet 2 som förövrigt var helt sick. Annars sitter jag och sträck kollar OTH's nya säsong. Grymt! så länge inte datorn lägger av..

Annars har jag faktiskt inget annat att berätta, det sker inte så mycket. Eller jo. Jag har ett spörsmål, varför är det alltid jag som gör konstiga saker av mig och Annie?
Det är jag som har tagit fel rulltrappa och ramlat men trots det försökt igen, det är jag som stått i duschen och fått hela duschmunstycket som en slang i händerna, det är jag som drar djupa suckar och tänker inte på att jag är snorig (....), det är jag som härmar Annie med massa äpple i munnen och som sen inte stannar i munnen. Jag är en total disaster!
Dagens tips: September – Mikrofonkåt      knarkar den låten extreeeemt! :)

onsdag 17 november 2010

life is a journey, not a destination

hualigen. Onsdag eftermiddag och det är kallt i Oslo. Vi har fortfarande ingen egen nyckel till lägenheten så just nu får vi hela tiden gratis sovmorgnar. Inget negativt med det. Idag har vi kollat på lite jobb och sådär, men sen tyckte jag att vi suttit inne för mycket och jag får ont i huvudet av allt datorsittande och gloande. Så vi stack ut på en liten powerwalk. Det är ett bra sätt för att lära sig staden. Vi gick till en park som hette Möllepark, där var det två stycken som hade med sina hundar och kastade boll med. Jag blev som vanligt helt sjuk av längtan. Känns inge bra att vara ute och gå utan en hund i koppel eller lös framför sig. Vi fortsatte och bit till och kollade in lite. Tänkte lägga in lite bilder, men det är väl inte säkert att det funkar...
Sen när vi kom hem tog vi trapporna istället för hissen. Då ska ni komma ihåg att vi bor på femte våningen, många trappor plus att vi inte gick - vi sprang! När vi väl fått av oss alla kläder och ska hoppa in i duschen, ja, då funkar inte ljuset :( ledsen anki! haha, nejdå.



mycket viktigt att påpeka att detta är Annie's del av rummet men min dator ;) haha

Aning mycket uppackning ;)


Annies utprovning av kuddar!





Annie njuter av solstrålarna på vår powerwalk!

tisdag 16 november 2010

under mitt rutiga täcke och Miami Ink på tvn

Jag och Annie har värmt upp mat sen igår, vilket var värre värst gott alltså. Ris och kycklingfilé med wokade grönsaker. Namnam, långt ifrån makaroner och korv ;)
Idag har vi iallafall tagit oss i kragen och skippat söka på datorn och gett ut oss i olika affärer och lämnat ut CV. Kändes bra :) Hoppas på det bästa nu!

Annars ligger jag bara här i soffan under mitt underbara täcke och kollar på Miami Ink och lyssnar på Rihannas nya album ( Rihanna – Loud ) vill verkligen höra på den andra versionen av Love the way you lie! Men ikke ennå. Imorgon väntar en ny dag!

måndag 15 november 2010

these words won't keep you dry

Idag är en sån dag då jag haft en släng av städmani.
Idag är en sån dag då jag inte fått någonting gjort.
Idag är en sån dag då jag käkat god mat (tack Annie)
Idag är en sån dag då jag vill bädda ner mig och lyssna på såna där hjärtskärande låtar och önska att det var en annan tid.

Alla har såna dagar, alla är lika hopplösa, men alla har dom av olika anledningar...
Idag är en sån dag då jag velat begrava mig i pälsen på min bästaste!
för att jag saknar dig så innerligt.

söndag 14 november 2010

ingen söndagsångest här inte

home sweet home (?) eller vad ska jag säga. I'm back in Norway, så det betyder att jag är hemma. På tåget hit träffade vi på Erika "Perk" Eriksson. Hon skulle också till Oslo och ha praovecka. Jag bokade henne nån dag garanterat så hon får se hur vi lever här! Annars har det inte hänt mycket, vi har handlat på oss nödvändiga saker såsom... mat, och gått hela vägen från centralstationen (här kan vi snacka kramp i armar och axlar). Jag förstår verkligen varför Ina sa uschamejjen på det, det är jobbigt.

Helgen hemma var skön. Skön på så sätt att jag fick sova i min egna sköna säng och med min gulleplutt Rossi samt äta hemlagat a'la Mamma. Inte helt fel! Nu är det länge till nästa gång, eller länge och länge, men iallafall två veckor. Efter det är det no idea vad som händer. Nu ska jag slappa här i min nybäddade säng och se på nått kul på datorn. Alla nytvättade kläder är ihopvikta och inlagda! Mamma tyckte jag hade blivit huslig av mig - kul att det går åt rätt håll när man bor med andra och själv :)

Hurts – Silver Lining 

fredag 12 november 2010

home sweet home!

Alarmen ringde så sött kvart i 6 imorse, jag somnade mellan halv 2 och 2, jag var död! Eller snarare jag hade aldrig hamnat i djup sömn. Alla i lägenheten sov så vi tisslade och tasslade med frukosten. Det är ganska svårt att göra såna saker i mörker. Hur gjorde folk innan elektriciteten? Well, vi skyndade oss och lämnade lägenheten exakt 06.30, pretty good. Det var åtminstone en glad själ som mötte mig - Rossi. Ja jäklar, hon hoppade och studsade och mitt i all sinnesförvirring så rev hon mig rakt över munnen och där min piercing sitter - AUTCH! men sötnosen var nog väldigt glad att ha någon att klänga på igen :)

Jag lämnade min bärbara dator i Oslo för att jag tänkte inte spendera så mycket tid vid denna dumburk, men what to do? Det är avslappnande och skönt att bara lyssna på musik! På tal om det så tänkte jag ge er en lista över mina favoriter för stunden! Oh yeah :)

Robyn – Indestructible (Radio Edit)  (superglad att dom äntligen lagt upp den snabba versionen av denna låten)
Hurts – Stay (absolut finaste låten i den här listan, med bra konkurrens dessutom) 

torsdag 11 november 2010

trötta ögon, stressade ungdomar, ambulanser och polis

Vi är så gott som färdigpackade (åtminstone Annie, jag virrar ju runt värre än en vilsen mullvad), jag har bäddat rent i sängen så det är rent när jag kommer tillbaka på söndag. Jag och Annie har slagit vad om att jag ska klara av att sova utan mina tre kuddar utan bara med en. Detta känns lite halvt omöjligt, men vem vet? I can do it, yes you can.
Imorgon drar klockorna igång redan kvart i sex, jojomän. Då ska vi börja rulla ner mot centralstation, vilket vi har krånglat med flera gånger idag. Hej skavsår!
Det började med att vi skulle hämta ut våra biljetter som vi beställde tidigare i veckan, men... vi hittade ingen SJ automat. Lite lätt hysteriska visste vi inte vad vi skulle göra (varför bara inte fråga någon på stationen? men nej då) så vi gick hem igen, och satte oss nästan och stortjuta, eller ja, vi var bra nära iallafall. Men vi beslöt oss för att gå ner igen. Då ska ni veta att enkel väg ner till stationen är dryga halvtimmen, då minsann tog vi modet till oss och frågade någon som jobbade där och då hittade vi automaten med en gång. Suck! men 2 timmars promenad i kylan var det väl värt - vi kommer ju hem! :)

vad jag menade med ambulanser och polis var att när vi gick första gången så låg någon stackars sate på gatan halvt medvetslös och fick hjälp av en polisman, medan vi blev centrerade mitt i tumultet och sen kom ambulansen direkt. Ja jösses! Det värsta med att bo i Oslo är att behöva gå förbi såna själar som förlorat allt. Knarkare som ligger på gatan eller bara sitter och tigger pengar. Det tär så fruktansvärt i mitt arma hjärta att bara gå förbi...

Jag hoppas Annie är på bättre humör på söndag när hon äntligen fått sitt godis (&chips.. mycket viktigt), för idag har hon varit lite stingslig ;) haha! Nu ska jag äntligen hjem till Swezia igen! :D

Ska bli härligt att komma hem till älskade Söderås! (: hjärtat i den här kroppen!

onsdag 10 november 2010

han med rösten som får mig att somna sött

Jag tror jag är kär, eller tror, jag vet att jag är!
Mannen i mitt liv heter Joshua Radin. Om man lyssnar på "You got what I need" så blir man förälskad! Flera gånger om.
Varför kan inte han sitta i mitt rum, på min säng med sin akustiska gitarr och sjunga sina otroligt vackra låtar som låter som äkta kärlek i mina öron? Jag älskar hans lugn, för jag känner lugnet.

Jag ska somna sött till hans ljuva röst och förälska mig lite till :)

Dere må ta de med ro.

Okej, bara för att göra det solklart - norsk reklam på tv är... komiskt? haha! Sen måste man ju lyssna på engelskan på tven om det ska bli tillfredställande. Men annars liker jeg de i de hele tatt. Idag känns det inte som att vi har fått mycket gjort, men Annie har sökt ett jobb iallafall och jag sitter här och dampar med en dator som inte vill gå in på vissa sidor. Så därför kollar jag på EMA istället, som sändes i söndags egentligen.
Borde nog ta hand om disken snart men v i har ju städat hela toaletten idag och gått med soporna så vi känner viss stolthet. Plus att vi gått ut och gått runt stället här så vi har fått se lite annat än dessa vita väggar och datorskärmen.
Vi hittade en sportbar (Annie blev överlycklig) och en fotbollsplan! :) vi blev kvitt vår eviga huvudvärk.

Nu ska vi nog ta de med ro och ro oss ned. eller ja, något liknande.
Snart fredag vilket är = Rossigos! :)

tisdag 9 november 2010

en sån dag då vi inte går ut

Jag har vänt och vridit mig hela natten. Det är så störande att madrassen åker ut hela tiden, men iallafall så vaknade jag runt 9-draget, men då var inte Annie på alerten. Så vi sov vidare, till halv 12 (illa). Vi hade tänkt gå till Grata idag, ett annat bemanningsföretag, men som tur är bokade vi snabbt om dom planerna för jag har så otrolig huvudvärk och ont i magen. Min huvudvärk gör så att tårarna rinner vilket är jäkligt obehagligt, men så ont gör det på dom ställena som tårkanalerna sitter.

Vi sitter nu i varsin säng och söker jobb. Vi är helt synkade för nu har Annie också fått ont i huvudet. Vi har dock kommit på orsaken - datorn. Vi sitter vid datorn och söker jobb och tänker febrilt och för varje jobb måste vi skriva in allt vi gjort hittills. Det är inte precis lättvindigt, varför inte bara ladda upp det personliga brevet och CV'et och sen är det klart? Oh nääe. Alla ska ha en egen sida.

Men jag och min kollega är nöjda att vi inte slösat en enda krona på någonting här i Norge, stolta små stjärtar. Men nu ska jag nog ta en powernap och hoppas på att min sprängande och ilande huvudvärk ger med sig.
Hoppas allt är tipptopp där alla nu befinner sig i världens alla hörn :)

måndag 8 november 2010

första veckan i Oslo

Yes, första veckan! Helgen gick meget bra för oss. Söndag var lite slitsamt eftersom ingenting är öppet i Norge på söndagar. Det är faktiskt inte så jobbigt att vara vuxen, alltså, nu menar jag typ mat, diska och städa. Det är inte så stor skillnad från att bo hemma. Men, jag förstår att i och med att jag säger sådär så biter jag mig själv i svansen för att så småningom kommer räkningar och sånt där annat roligt som måste betalas.

Well, vi har vaknat till solsken varje dag! Vårt rum vetter mot solens uppgång tydligen, vilket är härligt. Idag drog vi iväg på en bra lång tur alltså, ner mot city barkade det iaf. Förbi Jernbanetorget (dit hittar vi utan några som helst problem nu) sen vidare mot Manpowers kontor. Det verkar inte så svårt att hitta dit iallafall, med hjälp av en karta så var det inte särskilt svårt. Utsikten över Operahuset var för dagen helt oslagbar :) Däremot så har jag och Annie väldigt svåra problem med att hålla ögonen öppna. Nu kan jag ju bara tala för mig själv men jag är fruktansvärt trött om dagarna. Det måste vara på grund av alla nya intryck ;)
Vi stortrivs hittills iallafall :)

Btw - min inneboende vän på mitt lår has left the building.


Känns bra att komma hem på fredagmorgon och få krama om mitt älskade hjärtegull :*