Det känns konstigt? Eller, det är som att vara ensam i ett stort hus ungefär. Som tur är jag inte ensam så länge till. Annie åkte för ungefär en halvtimme sen och det blev sjukligt tomt när hon drog. Jag får lov att stå ut fem dagar utan min andra halva. Stian slutar om en halvtimme så det är ju inte så länge till som jag är ensam som sagt.
Annie, jag vet att du läser det här så småningom. Jag hoppas Sockervägen skrämde skiten ur dig och att du såg skylten Rostorp, du har dessvärre inget täcke att dra över huvudet nu. Mohaha!
Sen hoppas jag att godiset smakar skit och att du inte alls bakar något när du är hemma (men om du gör det, så måste du ta med det tillbaka, annars kommer jag inte möter dig på centralstationen, hehe).
Vem ska jag prata med tills jag somnar nu? Mig själv eller? ANNIE. WHERE DID YOU GO!? haha!
nejdå, hoppas du har det jättebra hemma och att du njuter! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar