Jag råkade hamna i en av vagnarna där det fanns två barn. YIPPIE, verkligen.. Den ena av dom pratade/skrek/mumlade hela resan. Hon kunde max fyra ord och några som inte ens var ord. Dessa utnyttjade hon rejält mycket under drygt 2 timmars resa. Hon hade precis upptäckt sin egen röst verkade det som. Lite längre fram i vagnen fanns ett annat spädbarn som vaknade av den andra ungens skrik så när hon skrek vaknade den andra och skrek minst lika mycket. DOCK, måste jag erkänna att hon var grymt söt och det drog ett streck över allt tjat hon plågade oss med. Ett barns glada energi måste man beundra alltså :) Sött.
Jag är lyckligt lottad. Jag tvekar inte på att jag har världens bästa mamma! I hela vida världen ska ni veta. <3
Kände mig som ett litet barn igen när jag kom hem. PUSS på det! (:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar